Trafiken i Indien

När jag kom till Indien första gången hösten 2001 så upplevde jag att trafiken bara var ett enda stort kaos. Nu har jag bott här i sex månader och kört en del själv. Och jag kan skönja en viss ordning i kaoset. Det betyder inte att jag gillar att köra här, men att det finns ett mönster för hur man skall köra.

En bra sak som finns i den del av Delhi som jag bor i, dvs Noida, är att nästan alla vägar är byggda så att man inte skall ha någon mötande trafik. Man har alltså byggt refuger mellan körfälten. Det är väldigt bra även om det nu inte innebär att man inte får någon mötande trafik. Men det minskar i varje fall den mötande trafiken.

För att förstå trafiken här så måste man inse dels hur trafiken ser ut och hur trafikanterna i allmänhet tänker. Här kommer några observationer som förhoppningsvis ger en förståelse om hur trafiken fungerar.

Farten är förhållandevis låg. Max tillåten hastighet inne i staden är 40 km/h. Ofta går det inte ens så fort. Den stora anledningen till detta är att trafiken här är så brokig. Det är cyklar, cykelrikshaws, motorcyklar, motorrikshaws och fotgängare och bussar och så vidare. I Sverige har vi i princip bara bilar, några enstaka motorcyklar och bussar, som alla dessutom kör i samma hastighet. Här kör man definitivt inte i samma hastighet, cyklar går ju inte lika fort som bilar.

Allt det där gör att man kan inte köra fort. För rätt vad det är så kommer man ikapp en cykel som mycket väl kan ligga i omkörningsfilen, även om de oftast ligger längst till vänster. Och då cyklisten inte kör lika snabbt gäller det för den som kör om att antingen väja eller sänka farten. Byter fil gör man inte gärna här utan istället svänger man ut lite lagom så att man kommer förbi cyklisten.

Det här innebär också att om man håller på att köra om en bil så kan den helt plötsligt bara svänga ut lite framför dig. Du som håller på att köra om bilen ser inte cyklisten utan undrar naturligtvis varför han helt plötsligt börjat svänga. Den som svänger kollar inte heller alltid i backspegeln eller i sidobackspeglarna utan svänger bara. Sidobackspeglarna fäller dessutom många in, åtminstone den vänstra, eftersom de tar mycket plats när det är mycket trafik och trångt.

Det här borde ju innebära att det blir väldigt många krockar, men det blir det inte för istället för att titta och se när det är läge att svänga så använder man sig av en annan princip här. Man lyssnar. Kommer någon bakifrån och är på väg att köra om så tutar han. Och då vet framförvarande trafikanten att han inte skall svänga just nu.

Det här fungerar faktiskt ganska bra, men grunden för att det fungerar är naturligtvis att farten är låg. Annars hade det inte fungerat. Sedan har vi en del dårar som tror att de äger vägen, men det finns ju i Sverige också, de brukar ofta ha lite finare och större bilar. Här kör de Honda City bl.a och i Sverige är det väl BMW och Mercedes som oftast gäller. De här dårarna kommer i hög fart bakifrån och tutar hela tiden, för tutan kan man även använda för att säga "flytta på dig för här kommer jag". Jag fattar inte att de vågar för de kör oftast rätt så fort också, men jag antar att man blir osårbar när man tjänar mycket pengar...

Den låga farten ger också en del andra intressanta sidoeffekter. Till exempel så är man inte alltid så noga när man kör ut på en annan väg. Många kör i princip bara på och räknar kallt med att befintlig trafik bromsar eller väjer. Man tar för sig helt enkelt.

Indierna är inte heller mycket för att åka omvägar så är det närmre att åka en liten bit mot trafiken så gör man det, istället för att åka med trafiken och vända lite längre bort.

Typexemplet är ju det här med refugerna som delar av så det inte skall finnas någon mötande trafik. I dessa refuger finns det med jämna mellanrum öppningar så att man skall kunna göra en U-sväng eller kunna köra över till andra sidan. Detta nyttjas flitigt och som sagt, ligger den närmaste öppningen så tillhanda att du måste köra mot trafiken, ja då gör man det istället för att köra i rätt riktning och sedan ta nästa öppning.

Detta innebär att man helt plötsligt kan möta en bil eller lastbil som kör rakt mot dig. Men farten är ju fortfarande inte så hög så det går faktiskt att hantera. Faktum är att när man börjar komma upp i 60-70 km/h här så känns det som man kör väldigt fort, och det är inte så konstigt eftersom det kan dyka upp nästan vad som helst på vägen.

Filkörning är däremot lite bättre nu än vad jag kommer ihåg från tidigare besök, men fortfarande är det vanligt att man ligger mitt emellan två filer. Och blinkers är man bra på att använda, klart bättre än i Sverige som jag tycker är ganska dåliga på detta faktiskt.