Nu stundar årets stora helg för indierna, åtminstone i den delen jag befinner mig i. I andra delar av Indien kan mycket väl andra helger vara större. Men i Delhi är Diwali definitivt störst.
Diwali firas som det Hinduiska nyåret och man skjuter också, precis som vi gör på nyår, mycket smällare och fyrverkerier. Den inträffar på olika datum varje år och i år inträffar den nu på tisdag den 28:e oktober.
Men annars är Diwali mer som vår Jul. Man ger varandra presenter och man träffas och har middagar i första hand. Utbytet av presenter är annars den stora skillnaden mot vår Jul. Vi samlas och har en stor julklappsutdelning på julafton, men här skall alla presenter vara utdelade innan själva Diwali-aftonen inträffar. Dessutom måste man lämna presenten hemma hos den som skall få den. Det innebär att vi måste åka hem till alla som skall få presenter och överlämna dem hos dem, men också att alla som vi lämnar till måste komma hem till oss för att lämna sin present. Det är alltså inte okej att "passa på" att lämna sin present när någon kommit hem till dig.
Nu bor det rätt mycket folk i Delhi och det här innebär att det blir en hel del extra resande för alla som bor här. Så Diwali-helgen brukar därför räknas som den värsta ur trafiksynpunkt på hela året.
Idag när jag kom till kontoret så höll man på att att pynta det. Tyvärr har jag inte kameran med mig, men om kontoret är öppet på måndag så skall jag försöka komma ihåg att ta ett kort.
På tisdag kommer kontoret definitivt vara stängt så då får jag jobba hemifrån.
fredag 24 oktober 2008
onsdag 22 oktober 2008
Poolen är stängd för nu är det vinter
En sak som vi såg fram emot när vi hyrde den här lägenheten var att det fanns en pool i den gemensamma trädgården. Och den såg riktigt inbjudande ut när vi anlände. Men vi hade så mycket att fixa de första dagarna att vi inte orkade ta oss tid att bada.
Och sedan den 1:a oktober så hade de tömt vattnet. Nåväl, tänkte jag, det är väl bara för att göra rent den. Men dagarna gick och den var fortfarande tom. Då gick Vino och frågade varför poolen var tom.
Svaret var att "Jamen, nu är det ju vinter så då kan vi inte ha poolen öppen. Vi öppnar den igen i mars nästa år".
Men, hallå det är ju 35 grader varmt ute. Vadå vinter?
Idag är det fortfarande runt 27-28 grader varmt varje dag, visst på natten kan sjunka så lågt som till 20 grader och då är det ju väldigt kallt (not).
Vi har visst inte samma uppfattning om vad som är varmt som indierna...
Och sedan den 1:a oktober så hade de tömt vattnet. Nåväl, tänkte jag, det är väl bara för att göra rent den. Men dagarna gick och den var fortfarande tom. Då gick Vino och frågade varför poolen var tom.
Svaret var att "Jamen, nu är det ju vinter så då kan vi inte ha poolen öppen. Vi öppnar den igen i mars nästa år".
Men, hallå det är ju 35 grader varmt ute. Vadå vinter?
Idag är det fortfarande runt 27-28 grader varmt varje dag, visst på natten kan sjunka så lågt som till 20 grader och då är det ju väldigt kallt (not).
Vi har visst inte samma uppfattning om vad som är varmt som indierna...
onsdag 8 oktober 2008
Indian Habits
Här kommer listan med hur Indier är i allmänhet, det är med humor men också med mycket sanning i det. En del punkter är tyvärr alltför sanna. :-)
Vino fick detta via ett mail nyligen, vet inte vem som har författat det dock.
1. Everything you eat is savored in garlic, onion and tomatoes.
2. You try and reuse gift wrappers, gift boxes, and of course aluminum foil.
3. You are standing next to the two largest size suitcases at the Airport.
4. You arrive one or two hours late to a party - and think it's normal.
5. You peel the stamps off letters that the Postal Service missed to mark up.
6. You recycle Wedding Gifts.
7. You name your children in rhythms (example, Sita & Gita, Ram & Shyam, Kamini & Shamini.)
8. All your children have pet names, which sound nowhere close to their real names.
9. You take Indian snacks anywhere it says "No Food Allowed"
10. You talk for an hour at the front door when leaving someone's house.
11. You load up the family car with as many people as possible.
12. You use plastic to cover anything new in your house whether it's the remote control, VCR, carpet or new couch.
13. Your parents tell you not to care what your friends think, but they
won't let you do certain things because of what the other "Uncles and Aunties" will think.
14. You buy and display crockery, which is for special occasions, which never happen.
15. You have a vinyl tablecloth on your kitchen table.
16. You use grocery bags to hold garbage.
17. You keep leftover food in your fridge in as many numbers of bowls as possible.
18. Your kitchen shelf is full of jam jars, varieties of bowls and plastic utensils (got free with some household items).
19. You carry a stash of your own food whenever you travel (and travel means any car ride longer than 15 minutes).
20. You own a rice cooker or a pressure cooker.
21. You fight over who pays the dinner bill.
22. You live with your parents and you are 40 years old. And they prefer it that way).
23. You don't use measuring cups when cooking.
24. You never learnt how to stand in a queue.
25. You can only travel if there are 5 persons at least to see you off or receive you whether you are traveling by bus, train or
plane.
26. If she is NOT your daughter, you always take interest in knowing whose daughter has run with whose son and feel proud to spread it at the velocity of more than the speed of light.
27. You only make long distance calls after 11 p.m.
28. If you don't live at home, when your parents call, they ask if you've eaten, even if it's midnight.
29. You call an older person you never met before uncle."
30. When your parents meet strangers and talk for a few minutes, you discover you're talking to a distant cousin.
31. Your parents don't realize phone connections to foreign countries
have improved in the last two decades, and still scream at the top of their lungs when making foreign calls.
32. You have bed sheets on your sofas so as to keep them
from getting dirty.
33. It's embarrassing if your wedding has less than 600 people.
34. All your Tupperware is stained with food color.
35. You have drinking glasses made of steel.
36. You have mastered the art of bargaining in shopping.
Vino fick detta via ett mail nyligen, vet inte vem som har författat det dock.
1. Everything you eat is savored in garlic, onion and tomatoes.
2. You try and reuse gift wrappers, gift boxes, and of course aluminum foil.
3. You are standing next to the two largest size suitcases at the Airport.
4. You arrive one or two hours late to a party - and think it's normal.
5. You peel the stamps off letters that the Postal Service missed to mark up.
6. You recycle Wedding Gifts.
7. You name your children in rhythms (example, Sita & Gita, Ram & Shyam, Kamini & Shamini.)
8. All your children have pet names, which sound nowhere close to their real names.
9. You take Indian snacks anywhere it says "No Food Allowed"
10. You talk for an hour at the front door when leaving someone's house.
11. You load up the family car with as many people as possible.
12. You use plastic to cover anything new in your house whether it's the remote control, VCR, carpet or new couch.
13. Your parents tell you not to care what your friends think, but they
won't let you do certain things because of what the other "Uncles and Aunties" will think.
14. You buy and display crockery, which is for special occasions, which never happen.
15. You have a vinyl tablecloth on your kitchen table.
16. You use grocery bags to hold garbage.
17. You keep leftover food in your fridge in as many numbers of bowls as possible.
18. Your kitchen shelf is full of jam jars, varieties of bowls and plastic utensils (got free with some household items).
19. You carry a stash of your own food whenever you travel (and travel means any car ride longer than 15 minutes).
20. You own a rice cooker or a pressure cooker.
21. You fight over who pays the dinner bill.
22. You live with your parents and you are 40 years old. And they prefer it that way).
23. You don't use measuring cups when cooking.
24. You never learnt how to stand in a queue.
25. You can only travel if there are 5 persons at least to see you off or receive you whether you are traveling by bus, train or
plane.
26. If she is NOT your daughter, you always take interest in knowing whose daughter has run with whose son and feel proud to spread it at the velocity of more than the speed of light.
27. You only make long distance calls after 11 p.m.
28. If you don't live at home, when your parents call, they ask if you've eaten, even if it's midnight.
29. You call an older person you never met before uncle."
30. When your parents meet strangers and talk for a few minutes, you discover you're talking to a distant cousin.
31. Your parents don't realize phone connections to foreign countries
have improved in the last two decades, and still scream at the top of their lungs when making foreign calls.
32. You have bed sheets on your sofas so as to keep them
from getting dirty.
33. It's embarrassing if your wedding has less than 600 people.
34. All your Tupperware is stained with food color.
35. You have drinking glasses made of steel.
36. You have mastered the art of bargaining in shopping.
tisdag 7 oktober 2008
Idag köpte vi bil
Vi hade haft en försäljare hemma hos oss i veckan som demonstrerade två bilar. Priset vi skulle kunna få bilen för var 4 lakh (d.v.s. Rs 400 000). När vi snackat med Meeta och Vivek visade det sig att de också var på väg att köpa bil och att Karan också skulle köpa en, så om vi gick ihop så skulle vi kanske få ett bättre pris. Så Vivek hade ringt en firma i Delhi och fått ned priset till 3,5 lakh, vilket alltså är Rs 50 000 billigare. Det var ju klart intressant. Så idag åkte vi dit hela släkten (kändes det som).
Vi satt i utställningshallen i princip hela dagen och hade det lite småtråkigt. Vi var tvungna att vänta eftersom de skulle sätta in de tillval vi gjort. Vivek och Karan skulle inte hämta ut sina bilar idag; det skulle ta längre tid för dem, men det var inte heller lika bråttom för dem. För oss var det bråttom eftersom vi annars måste hyra bil varje dag, vilket i längden är dyrt. Så vi var de enda som fick ut bilen idag.
När det började närma sig att vi skulle få ut bilen föreslog Vino att vi skulle bjuda alla på middag på kvällen, vi var sugna på Dosai. Det hängde alla med på.
Till slut så fick vi bilen, det är en silverfärgad Hyundai Santro. Ganska liten med svenska mått men den är helt okej får våra ändamål.
Karan får köra vår bil eftersom jag inte har tänkt köra själv här i Indien. Bilen levereras i princip utan bensin så det första vi måste göra är att ta oss till närmsta bensinmack och tanka. Sedan visar det sig att vi måste välsigna bilen också. Och när man köpt bil här Indien skall man dessutom bjuda alla i släkten, och vakterna där vi bor också, på sötsaker. Så vi åker och köper sötsaker och sedan till ett tempel.
Väl vid templet kör vi fram bilen till templets grindar och sedan kommer en pandit (präst) och kör lite ritualer. Han målar heliga symboler på bilen och ber och tutar lite i biltutan.
Sedan tar vi fram sötsaker som alla skall smaka på.
Det är en väldigt annorlunda upplevelse, som jag saknar att vi inte videofilmade, tyvärr hade vi inga band till videokameran den här kvällen.
Efter välsignelsen så åkte vi till Great India Place som är ett stort varuhus med översta våningen i princip dedikerad till restauranger. Restaurangen vi skall till är en sydindisk som serverar bl.a. Dosai och Idli och andra vanliga sydindiska rätter.
Vi kommer ganska sent, de andra har redan beställt maten. Maten var god, men jag har ätit bättre Dosais på andra ställen.
När det sedan är dags att betala, vi skulle ju bjuda, så har Vivek redan sett till att betala maten. Det är faktiskt lite irriterande eftersom det sätter oss i lite av en skuldsituation.
Men det är tydligen en Indisk "tradition" att slåss om vem som skall betala. Det och en massa andra attribut som jag läste i ett mail jag fick häromdagen. Skall nog lägga upp den listan också vad det lider.
Vi satt i utställningshallen i princip hela dagen och hade det lite småtråkigt. Vi var tvungna att vänta eftersom de skulle sätta in de tillval vi gjort. Vivek och Karan skulle inte hämta ut sina bilar idag; det skulle ta längre tid för dem, men det var inte heller lika bråttom för dem. För oss var det bråttom eftersom vi annars måste hyra bil varje dag, vilket i längden är dyrt. Så vi var de enda som fick ut bilen idag.
När det började närma sig att vi skulle få ut bilen föreslog Vino att vi skulle bjuda alla på middag på kvällen, vi var sugna på Dosai. Det hängde alla med på.
Till slut så fick vi bilen, det är en silverfärgad Hyundai Santro. Ganska liten med svenska mått men den är helt okej får våra ändamål.
Karan får köra vår bil eftersom jag inte har tänkt köra själv här i Indien. Bilen levereras i princip utan bensin så det första vi måste göra är att ta oss till närmsta bensinmack och tanka. Sedan visar det sig att vi måste välsigna bilen också. Och när man köpt bil här Indien skall man dessutom bjuda alla i släkten, och vakterna där vi bor också, på sötsaker. Så vi åker och köper sötsaker och sedan till ett tempel.
Väl vid templet kör vi fram bilen till templets grindar och sedan kommer en pandit (präst) och kör lite ritualer. Han målar heliga symboler på bilen och ber och tutar lite i biltutan.
Sedan tar vi fram sötsaker som alla skall smaka på.
Det är en väldigt annorlunda upplevelse, som jag saknar att vi inte videofilmade, tyvärr hade vi inga band till videokameran den här kvällen.
Efter välsignelsen så åkte vi till Great India Place som är ett stort varuhus med översta våningen i princip dedikerad till restauranger. Restaurangen vi skall till är en sydindisk som serverar bl.a. Dosai och Idli och andra vanliga sydindiska rätter.
Vi kommer ganska sent, de andra har redan beställt maten. Maten var god, men jag har ätit bättre Dosais på andra ställen.
När det sedan är dags att betala, vi skulle ju bjuda, så har Vivek redan sett till att betala maten. Det är faktiskt lite irriterande eftersom det sätter oss i lite av en skuldsituation.
Men det är tydligen en Indisk "tradition" att slåss om vem som skall betala. Det och en massa andra attribut som jag läste i ett mail jag fick häromdagen. Skall nog lägga upp den listan också vad det lider.
onsdag 1 oktober 2008
Första dagen på kontoret
Ingen Internet hemma idag heller!
Jag hade inte tänkt att jobba idag men eftersom det inte fanns någon annan som kunde ta den presentationen som jag gjorde idag så kände jag att det var lämpligt att göra det.
Presentationen var på Fenix-projekt som jag precis slutfört innan jag åkte till Indien. Eftersom jag var den som varit ansvarig för projektet och dessutom byggt det mesta så var det svårt för någon annan att kunna svara på mer detaljerade frågor.
Och eftersom vi inte har Internet i lägenheten så hade jag redan förvarnat kontoret här Noida att jag skulle komma.
Vi hyrde en bil med chaufför (det ingår förresten alltid chaufför när man hyr bil här) som körde mig till kontoret. Det var väldigt lätt att hitta, mycket på grund av att jag redan studerat kartan via Google Maps.
Väl på kontoret blev jag mottagen av HR-chefen som är en tjej troligen några år yngre än jag. Hon är jättetrevlig och visar mig var jag skall sitta och introducerar mig för personalen och de flesta kollegorna.
Eftersom jag inte fått igång IP-telefoni för jobbet heller så måste jag använda en vanlig telefon och den som jag fick kan inte ringa internationella samtal (s.k. ISD) så jag får be Sverige ringa upp mig. Linjen är tyvärr som befarat inget vidare, men det verkar som de hör mig i varje fall. Efter presentationen som gick ganska bra så ställs lite frågor, men då har jag riktigt svårt att höra vad de säger, kanske också beroende på att de har konferenstelefon på sin sida.
Under presentationen fixar en av personalen lunch till mig dukar upp den. Så när jag är klar så är det bara och sätta sig och äta. Inte illa!
Överhuvudtaget så är ganska bekvämt här, det finns alltid vatten på platsen och de kommer förbi med kaffe lite då och då.
Jag hade inte tänkt att jobba idag men eftersom det inte fanns någon annan som kunde ta den presentationen som jag gjorde idag så kände jag att det var lämpligt att göra det.
Presentationen var på Fenix-projekt som jag precis slutfört innan jag åkte till Indien. Eftersom jag var den som varit ansvarig för projektet och dessutom byggt det mesta så var det svårt för någon annan att kunna svara på mer detaljerade frågor.
Och eftersom vi inte har Internet i lägenheten så hade jag redan förvarnat kontoret här Noida att jag skulle komma.
Vi hyrde en bil med chaufför (det ingår förresten alltid chaufför när man hyr bil här) som körde mig till kontoret. Det var väldigt lätt att hitta, mycket på grund av att jag redan studerat kartan via Google Maps.
Väl på kontoret blev jag mottagen av HR-chefen som är en tjej troligen några år yngre än jag. Hon är jättetrevlig och visar mig var jag skall sitta och introducerar mig för personalen och de flesta kollegorna.
Eftersom jag inte fått igång IP-telefoni för jobbet heller så måste jag använda en vanlig telefon och den som jag fick kan inte ringa internationella samtal (s.k. ISD) så jag får be Sverige ringa upp mig. Linjen är tyvärr som befarat inget vidare, men det verkar som de hör mig i varje fall. Efter presentationen som gick ganska bra så ställs lite frågor, men då har jag riktigt svårt att höra vad de säger, kanske också beroende på att de har konferenstelefon på sin sida.
Under presentationen fixar en av personalen lunch till mig dukar upp den. Så när jag är klar så är det bara och sätta sig och äta. Inte illa!
Överhuvudtaget så är ganska bekvämt här, det finns alltid vatten på platsen och de kommer förbi med kaffe lite då och då.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
